lördag, oktober 30, 2010

Flera gripna i Göteborg för förberedelse till terroristbrott

Flera personer har gripits med anledning av ett bombhot i Göteborg, rapporterar GT, som har fått uppgiften att "en lastbil fylld med sprängmedel ska detonera i Nordstan i Göteborg i dag lördag."

"Flera personer greps under morgonen vid ett tillslag i Göteborgsområdet. Gripandena av de misstänka gjordes av tungt beväpnad polis"
Tillslagen gäller förberedelse till terrorbrott, meddelar Säkerhetpolisen.
"Polismyndigheten i Västra Götaland har lördag 30 oktober gripit ett antal personer misstänkta för inblandning i bombhotet i Göteborg. Gripandena gjordes på flera adresser i Göteborgsområdet. Säkerhetspolisen bistår med information och expertkunskaper.

Säkerhetspolisen bistår Polismyndigheten i Västra Götaland i utredningen om påstått bombhot i Göteborg. Arbetet leds av Polismyndigheten i Västra Götaland och Säkerhetspolisen hjälper till med information och expertkunskaper.

Brottsrubriceringen är för närvarande förberedelse till terrorbrott.

Det är mycket viktigt att utredningen kan genomföras i lugn och ro. Säkerhetspolisen vill därför inte spekulera i bakgrunden till hotet eller eventuella motiv. För närvarande kommer Säkerhetspolisen inte heller att lämna några detaljer om vårt arbete.

Säkerhetspolisen bedömer för närvarande att gripandena i Göteborg inte påverkar hotnivån när det gäller terrorism riktad mot Sverige."
"Varför skulle någon vilja spränga i Göteborg?" undrar allmänheten i GT.

Det är onekligen en bra fråga. Det går verkligen inte att veta något säkert på grundval av den information som finns. Tillslagen kan gälla vad som helst, brottsrubriceringar är tillfälliga. Men om man utgår ifrån att det finns ett reellt uppsnappat bombhot, och om man därtill beaktar att terroristlagstiftningen oftast används för tillslag i islamistmiljöer (trots att den rimligen även borde kunna användas mot exempelvis beväpnade nazister), så kan man kanske börja leta efter ett svar inom ett mer begränsat område.

Göteborg har en etablerad scen för radikala våldsbejakande islamistiska personer. Den beskrivs utmärkt i Oscar Hedins dokumentärfilm Det svider i hjärtat, som bland annat berättar om göteborgaren Ralf Wadman, på internet känd som Abu Usama El Swede, och hans vänskap med Sveriges första självmordsbombare in spe, göteborgaren Mirsad Bektasevic. Dessa personer behöver på intet sätt vara inblandade i det som polisen granskar idag – men de är exempel på och bevis för att Göteborg har en radikal miljö. Det vore alltså möjligt med islamiskt motiverad terrorism på plats.

Men varför skulle någon vilja bomba Göteborg? I modern tid har nästan all terroristverksamhet i Sverige varit inriktad på aktioner i andra länder. De senaste åren har Somalia varit i fokus, men under Irakkriget ville folk åka dit, dessförinnan lockade Balkan, eller Tjetjenien, och ännu tidigare var det arabländerna i Nordafrika som gällde. Sverige har nästan aldrig, på senare år, varit ett mål. När, dock, svenska mål har kommit i fråga, som i attacken på vallokalen i Kista eller i mordbrandsförsöket mot konstnären Lars Vilks, har det snarare varit fråga om islamiskt motiverad huliganism, mer eller mindre genomtänkt, än välorganiserad terrorism. Ett bombdåd i Nordstan vore en helt ny nivå.

Men det vore inte omöjligt. Det finns rentav en tendens, en utveckling, inom den islamistiska terrorismen som gör det hela begripligt.

För några år sedan var terrorismen (om vi nu tillåter oss en så bred och förenklande term) inriktad på välplanerade och spektakulära dåd mot symboliskt viktiga platser. De kapade flygplanen som slog ut World trade center och dödade 3000 personer den elfte september 2001 är det tydligaste exemplet – dådet kunde ses som ett hugg rakt i det dekadenta västerlandets, imperiets, kapitalistiska hjärta.

I takt med att västvärlden aktivt bedrivit krig mot terrorismen har möjligheten till större eller symboliskt laddade terrordåd krympt. Det har tvingat terroristerna att tänka annorlunda. Dels har de börjat omdefiniera vad som är ett lyckat terrordåd – exempelvis beskrevs kalsongbombaren Umar Farouk Abdulmutallab som en succé, trots att han ju inte lyckades med mer än att ta sig igenom en säkerhetskontroll. Dels har de börjat bejaka det fenomen som tidigare skämtsamt kallades sudden jihad syndrome, det vill säga mer eller mindre spontana våldsutbrott utförda utan centralplanering, samordning eller ens någon annan programförklaring än utropet Allahu akbar.

Så sent som för någon vecka sedan kom nyheten att en underrättelsetjänst snappat upp att Usama bin Ladin själv önskat se attacker i Europa. Jag tror att det är del i samma mönster. Man hoppas inspirera till lokal aktivitet, och sanktionerar eventuella dåd i efterhand.

Det betyder tyvärr att förmågor i Göteborg mycket väl kan anse att de har fått ett högre uppdrag att begå lokala terrordåd.

Ingenting som framkommit i nuläget stödjer dock ett antagande om att ett verkligt bombdåd varit i görningen. Det är alldeles för tidigt för tvärsäkra uttalanden. Säkerhetspolisens arbetsmetod går ut på att förhindra brott, och därför händer det att man slår till innan de objektiva kriterierna för en brottslig handling är uppfyllda. Tyvärr betyder det att det även i efterhand ofta är oklart varför Säkerhetspolisen överhuvudtaget har ingripit.